Funderar på om jag ska sluta blogga eller ej. Jag hinner inte, har ingen lust eftersom ingen ändå förstår något. Vad tycker ni? Ska jag börja blogga igen ordentligt igen eller ej?

Jag vet att Ida har så kallat bloggtorka nu och inte har någon ork eller aning om vad hon ska skriva om, så jag tar mig friheten till att göra ett inlägg åt henne! Jag tänkte dra historian om Ida och Indiana ur mina ögon, för jag har trots allt varit med från början och sett utvecklingen. Hoppas ni gillar texten! :)

Den 22:e augusti 2010 fick Ida hem sitt då 4-åriga korsningssto "Indian Rose". Hon var mager, osäker, ledsen och outbildad. Hon var inriden men kunde ingenting mer än skritt, trav och galopp. Hon litade inte på människor och tyckte inte om att mysa eller känna mänsklig kontakt över huvudtaget. Hon var konstant nervös och hade svårt för att koppla av, vilket smittade av sig på Ida.

Ida och Indiana i augusti förra året.  Hon var mycket smalare i verkligheten!


Redan första dagen Ida hade fått hem Indi erbjöd jag mig att komma en gång i veckan för att hjälpa dom lite på traven och Ida tyckte det lät som en toppen idé så ja sagt och gjort! Jag började komma en gång i veckan i kanske 2½-3månader  från den dagen hon köpte henne och bara under denna tiden växte dom enormt mycket. Sedan smalnade det med tränignar av och jag kom inte längre regelbundet utan kanske 1gång i månaden, men dom klarade sig bra på egen hand! Dom stötte på många problem tillsammans, bland annat att Indiana inte kunde vara själv med Ida i ridhuset utan att bli helt galen och detta gjorde Ida rädd, nervös och osäker. Så jag kom dit och hjälpte dom lite och förklarade en massa för Ida om varför Indiana reagerade som hon gjorde och detta upplevde jag öppnade Idas ögon. När 2011 och januari kom så upptäckte jag att jag kan tala med djur och hade då direkt en session med Indiana vilket öppnade upp Idas ögon ytterligare. Efter detta började dom utvecklas i rasande fart och det dröjde inte länge förrens Ida hade vunnit Indianas hjärta helt och hållet. I mars någongång vek Indiana tryggt ihop benen under sig och låg där på ridhusets mjuka underlag och kollade varmt in i Idas ögon. Ida fick verkligen det bekräftat här att Indiana älskade och litade på henne.



Nu går det bara uppåt och framåt och dom kommer bara varandra närmre och närmre och det är verkligen underbart att se. Jag är oehört tacksam och glad över att jag får följa och vara en del av deras utveckling. Det är verkligen magiskt att se Ida med det största leendet man kan tänka sig på läpparna när hon galopperar varv efter varv på  en minst lika glad Indiana, helt lös, utan utrustning, utan något som håller dom tillbaka.

Tack för att ni finns ♥

SKOLAN VAR HEMSK IDAG....   Inge vidare på humör sen när jag kom hem och skulle fixa.
MEN hästen väntade på mig och kom rusande i galopp när jag kallade på henne ( sen kan det ha varit för att de andra hästarna också började springa) Fixade henne i stallgången och struntade i sadlen och gick till paddocken.

RIDINGEN GICK SÅ SJUKT BRA! Hon följde minsta vikthjälp och sedan gick vi över lite bommar och i slutet hoppade vi små hinder barbacka.

ÅÅÅÅHH VAD BRA DET GICK!! Orkar inte skriva ingående men det gick så j*****vla bra!!



 Blev inget roligt inlägg för jag orkar verkligen inte idag ;P

 Saknar min häst redan. Vet inte om jag orkar med skolan imorgon när jag vet att min häst väntar på mig. Åhhrrsshhhhdahjada, jag vill vara hos henne istället!

 Tillsamans klarar vi allt

Igår red jag ut en liten runda barbacka på Indiana. DET GICK SÅ SJUKT BRA!



Idag red jag ut igen fast Vilja och Ellinor hängde med. Vi red mot önnestad och gick in på lite nya, roliga stigar där. Hade långa tyglar 95% av tiden vi red ut, och det gick super! Vi tog också några härliga galopper och hoppade en stock.  Vi var ute och red i två timmar och en halvtimme kanske? ;)
Tvättade av Indiana när vi kom tillbaka till stallet, gav henne lite att mumsa på och släppte ut henne i hagen där hon såklart rullade sig...

Blir att gå/cykla till stallet igen och vara där vid fem då halmbalarna kommer och så ska vi fixa det. Liite jobbigt faktiskt att det inte var när jag var i stallet. Nu är jag uppbuden vid det och får mest sitta och vänta, hinnen nog inte bada innan om inte Ellinor kommer hem snart.

Imorgon BÖRJAR SKOLAN igen.  Det är illa !

Åh gud vad jag älskar henne. Kan inte förklara med ord, kan inte visa er. Jag känner. Jag vet.
Vi vet.

Jag rensade alla tankar idag. Satte mig i hagen lutad mot en sten, blundade och andades. Gjorde "övningarna" som Oline och jag gjorde igår och slappnade av. Efter en stund var hela jag avslappnad och tog ledrep på Indiana, började krafsa i makren ( som är komandot för ligg) och vet ni vad.
HON LA SIG NER FÖR FÖRTA GÅNGEN I HAGEN!
Eller typ. Hon har lagt sig ner en enda gång för länge sen på komando men hon reste sig ganska snabbt.
Hon har lagt sig ner MÅNGA gånger i ridhuset och paddocken, men hagen har hon lite svårt för. Innan iallafall.

 Gav bara lite godis då och då och annars så låg hon stilla och halvsov typ ;)

Hon var så avslappnad och jag var också väldigt avslappnad. 

Igår cyklade jag till Oline och Vitnos. Först visade Oline runt lite och visade hästarna, och efter det så kom det folk som skulle provrida Anakin.  Efter det fotade Oline Emelie och sedan marktränade Oline lite med Vitnos och jag fotade.
Slänger upp lite bilder nu ! :)










Slut med bilder får idag :)

Klockan 12 ska Ellinor ringa Oline för att se när vi ska komma ditt till henne och Vitnos. När vi det det ska vi cykla till dem i Önnestad och fota och se lite på deras träning. Efter det cyklar vi vidare till Indiana & Vilja och så marktränar vi lite. Efter det cykla hem till mig och sova över där.
Imorgon kaninhopptävling ( som jag egentligeni inte fattar varför jag är med på) och sen blir det en runda till stallet snabbt och sen blir det fest hos betty och sova över där. ( om det nu går)

Lite snabb överblick om vad jag ska göra idag och imorgon. Idag har jag fått sovmorgon till klockan halvtio! Helt otroligt. Brukar sova till halvsju, sju, åtta. . .
Blir att städa lite, göra något innan Elli ringer mig vid tolv och berättar när vi ska till Oline och Vitnos.

Aja, Nadia är och köper hund. ( jag vill också ha hund .. ) Hon kommer hem på tisdag så hooppas att jag kanske hinner träffa henne innan skolan börjar!

  Bjuder på en bild, eftersom detta inlägget var dötrist. Men sånt är livet :)


Fick förresten reda på att det kanske inte blir någon fest eller kaninhopptävling?

Oline och Vitnos.
Vitnos lyder inte varje steg Oline gör, Vitnos kan av andra betracktas som " olydig "
Men det är det jag älskar med dem. De kan trick, de kan "rida" löst. Men jag älskar inte dem för det de gör. Utan för det dem är.
De är så mycket kärlek mellan dem som man inte kan se med ett otränat öga. Ser du djupare, öppnar ditt öga kan du se hur mycket hästen älskar tjejen, och hur mycket tjejen älskar hästen.

Låt bilderna tala för sig själva.

Bus


Cirklinggame, igga min fina min...


Cirklinggame , här jobbar vi på låg form.



Cirklinggame, tänk på att detta är någon månad gammla bilder.



Inkallning i trav ( jag hade inte full koll på repet på bilden, är faktikst mycket bättre på det nu)


Cirkliggame, galopp. ( Dålig bild på galopp, men den andra var värre.. )

Inkallning skritt.

Bilderna nu nu fick se har Hanna Arvidsson fotat för ungerfär två månader sen. Det var cirklinggame vi gjorde på bilderna , som är ungefär som longera, fast ändå inte.
Andvänder mitt kroppspråk eller vissling när jag kallar in henne, och när jag ska skicka ut henne på volten pekar jag bara åt det hållet hon ska gå.  Är det intressant om jag laddar upp bilder från olika träningar?

Idag gick ridingen kanon! Började med att "uppvärma" i paddocken. Hon gick mjukt och fint men lite efter ibland med bakbenen. Efter att jag ridit i trav och värmt upp henne gick vi över till galoppfattningar, som också gick väldigt bra! Någon skänklevikning som gick sådär men annars gick det superbra:)
Satte mig sedan ner i traven och arbetade henne lite på volten. Försökte att inte irritera henne med mina skänklar, utan andvände mina ben istället för fötter för att få igång henne och hålla henne i det tempot. Gick bra!

Sedan red vi bort till min och Ellinors lilla "terrängbana" Vi hade höjt upp och fixat lite nya hinder igår som vi testade idag. Det gick sjuuktbra! Har aldrigt gått så bra tror jag. Sprången blev perfekta och tempot.
Sedan skrittade vi av och resten av tiden vi var i stallet hade vi STORSTÄDNING!
Tog bort allt som var där vi har foder och sånt, sopade och fixade. Vilka skigrisar vi är i vårat stall haha ;) Men nu är det iallfall jättefint! Gerth kom in och sa att var var duktiga ;)



När jag skulle ta ut Indiana i hagen så stannade hon innan hon skulle in och tittade lite konstigt på mig. Jag fattade inte varför och försökte få in henne i hagen. Sen när jag släppte in henne i hagen kom jag på varför hon inte ville in. Jag hade GLÖMT hennes FLYGLUVA ! Men jag tyckte inte det var så mycket flugor ute så hon fick vara utan.
Speciell liten häst jag har ;)

Kalas för min lillebror, snart blir det kräftor :)



SKA NI ÄTA KRÄFTOR NÅGON DAG ? :)

Tror ni på djurkominikation? Om inte, varför?

Jag tror på det. Varför skulle vi människor inte kunna få den sorts kontakt med djuren?
Jag vet inte hur man gör, ingen aning. En liten del av mig skulle vilja kunna "prata" med djuren.
Men jag känner att jag inte är redo för det. Vissa säger att "alla" kan prata med djur. Det gäller bara att veta hur, när o.s.v  Jag tror inte riktigt det. Jag tror inte att ALLA skulle kunna prata med djur...

Iaf, det finns ingen logisk förklaring hur man kan prata med djur, hur man gör o.s.v Inte vad jag vet.
Men Jag TROR på det , eftersom en vän till mig har pratat med Indiana tre gånger, och allting hon då sagt har stämt.  Första gången jag fick läsa vad Indiana hade sagt kunde jag inte stoppa tårarna. Allting var så sant, alla "fel" jag hade gjort stod som svart på vitt.
( för er som inte fattar, när min vän då gjorde en "session" med Indiana så går man in i ngt sort trans om jag fattat det rätt, och då skriver hon samtidigt som hon pratar. Hon skriver alltså inte ner orden i efterhand)

 Om det kommer upp texter där det står : - Indian Rose  i slutet så är det då " hennes ord"

 Jag struntar i om ni tror på djurkominikation eller ej,  jag gör det. Jag tror på Indinanas ord. För ingen annan hade kunnat beskriva det på det sättet. Det är hennes ord. Det är hennes syn på livet.

Hade inte min vän snackat med Indiana så hade jag nog inte riktigt trott på djurkominikation. Jag hade säkert tyckt att det hade låtit lite konstigt och trott att människorna hittade på. 


 Hoppas något klarnade för er.

A horse don't care how much you know untill you show how much you care

Åhh, jag vill vara med i Hubertsjakten eller vad det nu heter nu i höst. Det går i oktober någon gång tror jag. Jag ville vara med förra året, men då hade jag bara haft Indiana i någon månad och kände inte henne så väl.
Skulle varit riktigt kul att vara med, visst hon hade säkert blivit galen men det får man ta ;)
 Det var Ellinor som bara råkade säga det, och då blev jag supertaggad och bara " Ja men det är klart vi ska vara med!" Vi får väl se hur det blir med den saken .. ;)



Duktig polle



Söte dåå

Åh, önskar att min gröna grimma var såhär grön igen... Stygg häst som rullar sig i lera!


Haha, dör lite på denna bilden. Ser precis ut som att jag gett henne en lusing. Hon ser ut som en åsna också .. Gammal bild denna också.


Hur kan man INTE älska denna mulen? Stor och härlig att pussa på ;=)



När vi flyger fram på ängen tillsamans

Funkar bloggen att kolla på eller inte? Jag kan inte se bloggen, bara skiva ....
 
Ego bild på mig och mina kära vindruvor <3

Bevisa vad, bevisa för vem, varför?

Hur kan man "bevisa" hur långt man kommit genom en lista, hur kan man bevisa hur långt man kommit med sin häst genom att visa allt hästen kan.

Vad är det som säger att bara för att ens häst kan massa saker så har man kommit jättelångt?
Du kanske har en bättre relation med din häst som inte kan "någonting" en den personen som har en häst som kan allt.

Det är känslan man ska gå efter. Känna efter själv.
Känna. Höra. Andas.

Det är bara DU som förstår din och din häst relation. Hur gärna andra än försöker så är det bara du.

Jag kan säga såhär: För några månader sen var Indiana duktig på de tricken hon kunde, hon kunde de olika lekarna, hon gjorde det jag bad henne om.
Men det fanns aldrig riktigt någon glädje. Jag gjorde allt utan en mening.
VARFÖR skulle hon gå cirklingame, VARFÖR skulle hon göra si och så.

Jag ändrade mig, började istället bara VARA, började busa med henne. Struntade i "Nh" och hittade på egna saker. Började fråga henne vad hon ville.

Allting förändrades. Det är värme och glädje mellan oss. Ni kanske inte ser den tydligt, men vi känner. När vi står i boxen och myser, när vi springer sida vid sida. Vi vet varför vi gör det.
Vi gör det för att vi tycker det är kul , vi gör det för att vara tillsamans.
Arbeta tillsamans som en, inte två.

Sluta försöka ljuga för er själva. Känn efter, släpp kontrollen för en stund.
Det kommer hjälpa.
Tro mig.

 

 

 

 

 

 

 

Lite lerigt i paddocken som gjorde att Indiana "släppade" efter lite med bakbenen. Blev också lite obekvämt att sitta ner i traven när hon gjorde så. Försökte jobba med henne så att bakbenen också hängde med.
Galopperna blev fina, hon fattade där jag gav henne skänklen och saktade av efter halva volten. Ena varvet behöver jag få ut henne mer , för annars vill hon gärna gena.

Jag satte upp ett litet hinder och en bom en liten bit framför. Gjorde den övningen för två dagarar sen när Bella hade lektion för oss, dock gick det inte så bra då. Jag ville testa idag, själv utan att någon tittade på.
Kom i trav, försökte rätta upp mig, höll ett jämt tempo och hade bena om.
Det gick kanonbra! Hon rev en gång, där var det jag som hade lite dåligt tempo. Men annars stannade hon inte eller sprang åt sidan en ända gång. Vi hoppade det några gånger och sedan fick det räcka :)
Berömde massor och skrittade av.  Skönt att det gick bra och att jag behöll fokusen hela tiden! Tänkte posetivt  " NU KLARAR VI DETTA" och så flög vi över. Iget högt hinder, men det är inte höjden som räcknas.
Indiana tyckte nog det var kul, speciellt när vi båda klarade det tillsamans.

 ( gammal bild)

! Eftergift uppnås bara när hästen rid mjuk. Hårda, stumma händer eller felaktig använding av hjälptyglar gör att musklerna kring nacken spänns, vilket hindrar nackens rörlighet och skapar spänningar. !

* Rid volter i trav och galopp. Börja med 20- metersvolter och öka och minska sedan.

* Rid serpentiner. Börja med tre bågar och öka sedan successitivt antalet bågar.

* Lägg inskänkelvikningar för att få hästen att sätta under sig det inre bakbenet.

Tips:

* Motion stärker kroppen och dess strukturer. Om man håller hästen i bra trim och i god kondition och ser till att den inte är överviktig, tar hästen upp stötar bättre. Då kan man undvika skador.

* Elastiska, vältränade muskler tar upp stötar mycket bättre än hårda, spända muskler.

* Undvik snabba galopper och hoppning på hårt underlag så minskar risken för skador.

* En tung ryttare gör att hästen tar upp stötar sämre.

 Ida Tipsar:

Vad; Boken Hästen i Rörelse.
Varför; För att den är väldigt inressant att läsa och lärorik.
För vilka; För de som håller på med hästar och är intresserade
 av att få sin häst att må så bra som möjligt.
Var hittar jag boken; Biblioteket nära dig!

Ni kommer nu få följa mig, och min femåriga häst Indiana genom denna blogg. Förhoppnigsvis kommer det komma upp mycket bilder och texter där hon står i fokus ;)
Jag själv heter Ida, är 14 år och har ägt Indiana i ett år den 22 aug. Vi har haft våra motgångar och framgångar, och här står vi nu nästan ett år senare tajtare än någonsin.

  Den fina bloggen har Oline gjort!

Är det något ni undrar så är det bara att fråga.  Är det något ni önskar att läsa / bilder ni vill se så är det bara att komentera! :)